Författare: Anitha Sweder-Thorstensson

I somras tillbringade jag tre veckor i Antibes, Frankrike, och njöt av mat och dryck, det vackra språket och sköna vyer.

Maken och jag delar dessa härliga intressen och vi är sedan många år medlemmar i Chaîne des Rôtisseurs, ett gastronomiskt sällskap med anor sedan 1200-talet och som finns över hela världen.

Alla medlemmar – både proffs och amatörer – delar ett stort intresse för mat och dryck med hög kvalité, gastronomi och bordets kultur.

I fredags kom Marie-Louise Strömberg, ordförande för CdR:s Skånska Bailliage, till Gästis och jag fick då motta denna otroligt vackra sköld, som Maître Hôtelier, vilket känns väldigt ärofyllt och roligt. Detta innebär att jag numera är proffs i detta intressanta sällskap.

Varmt välkomna att besöka Staffanstorps Gästis restaurang och hotell <3

På Gästis brinner vi för det skånska mathantverket och dit hör ju onekligen också kryddande av egna snapsar. Hos oss har vi ca. ett 30-tal olika sorter, alla hemmakryddade och troligen fler sorters snaps än någon annan Skånsk restaurang kan erbjuda. Detta intresse väcktes av Jimmy Olsson här i Staffanstorp och vi fortsätter nu att krydda enl. hans riktlinjer. Och kryddningen är ju inte något hastverk utan här handlar det om tålamod och lagring förhöjer verkligen smaken!

Min pappa brukade krydda illgrön besk på malört från trädgården! Den blev otroligt smakrik och kanske inte riktigt min favorit men här hos oss har vi flera olika sorters besk, bl.a dambesk. Och det roliga är ju att ta in en bricka med t.ex. 2 cl/glas och få möjligheten att smaka flera olika sorter. Till påskbordet skulle jag välja pors, en mild besk och Oskar den II:s buffésnaps.

John Lindau-vem var det?

På vårt hotell har vi ett rum som heter Länsman.

I Staffanstorp var det ibland hektiskt i arresten.
Inte för att Staffanstorpsborna var kända bråkmakare utan för att tågstationen bar med sig en hel del friåkare och fyllon som släpptes av i byn för att föras till finkan som då låg på Järnvägsgatan 23.

Ibland kunde det komma ett tiotal vinglande personer gående på rad som ett klassiskt skånskt gåsatåg för att tas omhand av John Lindau, Staffanstorps kanske mest kände polisman genom tiderna, som fick i uppgift att hålla uppsikt vid tågen för att ta hand om bråkmakare.

Värst var pingsthelgens kvällståg från Bökeberg då det kom många festare på besök.

Själv tyckte Lindau om att roa sig på Gästis.

Och ordet länsman var förr benämningen på en polischef på landsbygden. På bilden ser vi länsman Bergstrand – en bild från 1932.

Kring nyår är det ju populärt att göra reflektioner över det år som just gått till ända, så även här i min blogg.
Många av er som kanske läser min blogg har haft konferens, minnesstund, firat bröllop, ätit lunch, à la carte, gåsamiddag, julbord, övernattat eller av någon annan anledning besökt oss under det gångna året ❤️
Det känns verkligen som att det på hotellets sida börjat lossna för oss nu efter att ha öppnat mitt under rådande pandemi 2021 vilket gav oss tuffaste tänkbara start med ett nyöppnat hotell. Ingen visste hur länge restriktionerna skulle gälla eller hur framtiden skulle te sig.
Med hjälp av vår fantastiska personal har vi tillsammans stått starka genom krisen och nu, 1,5 år senare, har vi börjat se ljuset i tunneln.
Under året har vi haft äran och glädjen att erbjuda husrum åt över tusentals gäster med stor bredd från hela världen bl.a från Italien 🇮🇹, Tyskland🇩🇪, Danmark 🇩🇰, Norge 🇸🇯, Finland 🇫🇮, Kina🇨🇳, Frankrike 🇫🇷, Polen 🇵🇱, Island 🇦🇽, Nederländerna 🇳🇱, USA 🇺🇲, England 🏴󠁧󠁢󠁥󠁮󠁧󠁿, Schweiz 🇨🇭 och sist men inte minst Sverige 🇸🇪 Tack!

Under det år som gått har vi fått välkomna en del nya, jätteduktiga medarbetare samtidigt som några också har lämnat oss för nya utmaningar.
Uteplatsen har bytt skepnad och blivit ljussatt på ett helt nytt vis som lockar till mera vistelser där ute, särskilt så klart efter mörkrets inbrott.
Numera kan ni ju också, medan mage och gom får sitt eller under en god natts sömn, låta elbilen laddas på vår nya parkering som blev anlagd under årets sista månader.

Hotellet har fått stjärnstatusen 3-stjärnigt superior och vi har även blivit medlemmar i Skånska möten!

Julen, denna magiska tid för gemenskap och värme för väldigt många av oss här!

Så mysigt att feja och städa, pynta och ordna.

Ta fram de gamla traditionerna. Julkulan man minns från si barndoms jular, doften av gran och glögg, mysigt pepparkaksbak och rosiga kinder efter vintrig promenad.

Vackra blommor och dekorationer, jultomtar och stjärnor och så levande ljus som lyser upp i vintermörkret.

Medan köket lägger in sill, rullar köttbullar och röker vilt står krögaren själv och kryddar snapsarna och jag lovar – det finns många olika ett testa, ca. 30 st. Vilken blir din favorit?

Och på julbordet finns så klart lax och sillar av olika slag, den feta goa´ålen, skinkor och vilt i form av patéer och rökta delar, korvar och ostar, gröt, sallad, köttbullar och Janssons, massor av kakor och godis och mycket, mycket mera.

Den här mysiga känslan försöker vi förmedla till dig som kommer till oss och äter lunch eller julbord under julbordsperioden som varar ända fram till självaste julafton <3

Vi tillönskar er alla en god och innerlig jul <3

I rum 108 hittar du en person som hade ett vanligt yrke förr. En person som levde ett kringflackande liv och sålde tjänster!

Här i Staffanstorp har vi haft en välkänd sådan. Han cyklade ofta genom samhället i trasiga kläde och satte sig utanför Konsum och drack sin öl.
Han var duktig på sitt jobb och anlitades då och då av folk, men nåde den som försökte sig på att pruta.

Hans namn var Carl Johansson och han blev riktigt känd när fotografen Mikael Kristersson gjorde en dokumentär om honom.

Myndigheterna ville ge honom tak över huvudet och installerade honom i ett hus som kallades Amerikahuset.
Carl som föredrog att sova ute i det fria på somrarna och i böndernas lador om vintrarna hade svårt att finna sig till rätta i huset.
Men en dag beslutade han sig för att göra fint, köpte tapet och satte upp hela rullen vertikalt-över fönster och dörrar. Sedan löste han problemet med att ta sig ut genom att skära upp öppningar för fönster och dörrar. När ryktet spred sig vallfärdade nyfikna bybor dit för att titta, varpå Carl ilsknade till och kastade tomflaskor mot dem genom det oöppnade fönstret.

Han trivdes bäst ute i det fria och längtade efter friheten och återgick till sitt sätt att leva och dog senare i en hjärtattack där ute där han kände sig hemma.

Vilket yrke hade han?

Som kuriosa kan ju nämnas att ”Vem bor här” nyligen sändes från Staffanstorp och Gamla Posten som ligger nära både hotellet och Gästis <3

Idag hälsar vi på hos postiljonen i rum 207 på hotellet. Vad är då en postiljon kanske du frågar dig? Jo det var en postfunktionär som övervakade den allmänna postgången.

Staffanstorp har en hel del spännande historia i bagaget:

Sveriges enda tågrån inträffade just här i Staffanstorp den 18 mars år 1907.

Två män steg ombord iklädda plommonstop och mörka kostymer och slog till mot postiljonen Johannes Almén som satt och sorterade värdepost. Tåget hade hämtat upp både värdepost och dagskassor vid varje stopp längs vägen så det fanns en del att hämta.

De maskerade männen slog ner postiljonen med en sten men han gjorde kraftigt motstånd så en av rånarna, Axel Fors, öppnade eld och träffade honom med tre skott i huvudet.

Rånarna fick med sig 5 360 kr när de lämnade tåget i farten men –  missade ett byte på 15 000 kr!! Så kan det gå…

Den stackars postiljonen fick åka vidare med tåget till sjukhuset i Malmö där det konstaterades att han hade tre kulor i huvudet. Mirakulöst nog klarade han sig.

Kulorna fick sitta kvar i huvudet och när Johannes Almén dog 1949 togs kulorna ut och kan numera beskådas på Postmuseet i Stockholm.

Och hur gick det med rånarna då? Jo, de fick sitt straff och Axel Fors skrev ett ångerfullt brev till Almén 1910 där han bad om ursäkt för allt han hade ställt till med.

I vart och ett av våra 29 rum på hotellet hittar du ett stycke historia och inredning som anknyter till det valda yrket. Välkommen att checka in och hitta ditt favoritrum <3

Snart firar vårt hotell 1-årsjubileum och det är roligt att göra en liten tillbakablick.


Att få förmånen att inreda ett helt hotell var en fantastisk utmaning och glädje för mig själv och Alejandra Mårtensson.

Men innan vi kunde börja engagerade hela familjen sig i att vi behövde binda samman verksamheterna på något vis så att det inte blev ett nybyggt hotell och ett gammalt anrikt Gästis från 1880, utan EN enhet.

Efter många och långa kvällar bestämd vi oss för att döpa rummen efter gamla yrken från åren 1850-1950. Yrken som funnits i Staffanstorp med omnejd och så småningom växte valet av yrken fram och ni kära gäster bidrog också med värdefulla tips.

På så sätt kände vi att vi kunde väva samman verksamheterna.

Men ”vem” skulle bo var? För oss var det viktigt att inte någon yrkeskategori missgynnades utan att alla hade samma status. Vi utgick då från de verksamheter som har hjälpt Staffanstorp att växa fram – Gästis, Järnvägen och Sockerbruket vilket vi också döpte de olika våningsplanen till. Sedan valde vi tillhörigheter på karaktärerna som fick bo där vi tyckte att de mest hörde hemma.

Så låt historiens vingslag omfamna dej när du kommer till vårt vackra och mysiga hotell som öppnades den 1 maj 2021. Varmt välkommen <3

I fredags lanserade Gästis ett helt nytt koncept som främst riktar sig till vinintresserade gäster.

Naturligtvis var maken och jag jättenyfikna och beslutade oss för att testa det.

En grådaskig fredagskväll kom vi således in på Gästis och möttes av stämningsfull fransk bistromusik, en glad intim känsla & Helena Thimansson – kunnig och trevlig sommelier som minglade runt vid borden och berättade om vinerna, deras ursprung och karaktär på ett opretentiöst och trevligt sätt.  Och naturligtvis kunde du också ställa frågor om vin.

Kockarna presenterade en, för kvällen, ny meny bestående av 7 mellanrätter och 2 desserter med priser för rätter inkl. vin från 150 kr.

Maken testade fisksoppa med saffran och fänkål och till det ett vitt vin från Galicien Rias Baixas, Notas frutales 2018 La Trucha med  100 % Albarino druvor.

Själv inledde jag med en krämigt god risotto med chèvre, friterad lök och rödbeta.Till det en härlig Sauvignon Blanc från Loiredalen Domaine Bellevue 2018 , AOC Torraine. Helena berättade att den syrarika osten tillsammans med betorna möter syran i vinet så att det skapar en härlig harmoni i munnen & det kändes verkligen. När du smakar rätten för sig och vinet för sig upplevs det helt annorlunda.

Som rätt nummer två valde vi båda Oxfilé med en syndigt god foie gras kräm, rödvinssky & picklad brysselkål. Till denna rätt serverades vi ett ljuvligt vin från Rinaldi i Piemonte, 2016 Panta Rei,  Monferato Rosso skapat på 50% Cabernet Sauvignon & 50% Barbera. Den gav sannerligen mersmak!

Detta evenemang kommer att hållas minst två gånger till, den 3/4 och den 1/5. Missa inte det!